ljjdodsstraff.blogg.se

Buddhism

Kategori: Allmänt

Igår besökte jag (Lovisa) och Josefine Buddhisttemplet i Norrköping. Ett ljusgrått litet hus i utkanten av stan bakom den syrianska kyrkan. Vi skulle få träffa och intervjua en munk som skulle berätta för oss om dödsstraff och hur religionen ser på det. 
 
Vi knackade på och dörren öppnades utav en glad man som vänligt välkommnade oss in. När vi stigit in omfamnades vi utav dofter ifrån de asiatiska köket. I rummet bredvid satt det två stycken munkar i orange klädsel, precis som vi föreställt oss. Rummet pryddes utav statyer av Buddha samt ett flertal vaser med vackra blommor i alla olika färger. Vi hälsade på munkarna på thailändskt vis och slog oss ner på den mjuka mattan. 
 
Munken som vi skulle intervjua hette Phrakru Phawanaworasitthi och med sig hade han en tolk vid namn Lina, som skulle hjälpa oss att översätta då munken ännu inte hade lärt sig svenska så bra. Han berättade för oss att inom buddhismen så anses det vara fel att döda en annan människa. En av de fem grundreglerna inom buddhismen säger att man ska avstå ifrån att döda en levande varelse. Då munkarna var ifrån Thailand frågade jag varför de tror att ett buddhistiskt land som Thailand fortfarande har dödsstraff. Han svarade att det beror på landets politik och att det inte har någonting med religionen att göra. Han säger även att en människa alltid förtjänar en andra chans, oavsett vad för slags brott personen har begått. Det är istället Buddha som ska ge straffet för att människor ska förstå. Människor lär sig av sina misstag, säger han. En munk däremot får aldrig en andra chans eftersom att de ses som förebilder inom buddhismen. 
 
 
En av buddhisterna frågar om vi vill ha en kopp te och det vill vi. Där sitter vi tillsammans i en ring på den mjuka mattan och dricker försiktigt vårt rykande te medan vi lyssnar på munkens lugna röst. Han berättar att han tycker att det värsta brottet är att döda en annan människa och att det istället blir som en ond cirkel ifall denna människa döms till dödsstraff eftersom att någon annan människa måste utföra dödsstraffet på personen. 
 
När koppen är urdrucken tackar vi för oss och vi avslutar det hela med att ta lite foton tillsammans med munken. På vägen ut kommer ena munken efter oss och säger "hoppas vi ses snart igen!" och ger oss ett varsitt äpple. 
 
Jag, Josefine och Phrakru Phawanaworasitthi.
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: